Livet på landet

Senaste inläggen

Av Maria - Lördag 8 okt 16:01

... idag.
I 8 grader och höstblåst.
Inget höjdarväder, men spekulanterna ställde upp, som tur var.

Efter avslutad visning var det hem till en stor varm kaffe som gällde!

ANNONS
Av Maria - Lördag 8 okt 15:58

Idag ringde Clara mig på jobbet och var helt förtvivlad. Yksi hade givit sig på Bella och huggit henne flera ggr och hon var utom sig av oro. Kastade mig i bilen och mötte upp henne hos veterinären som efter undersökning kunde lugna Clara. Flera sticksår och rejäla bett över nosen som skadat ena näsborren och brosket runt. Det rann blod ur nosen, från ovansidan av nosen och på huvudet och runt halsen hade hon bitsår.
Stackars liten.
Penicillin och smärtstillande. Vila.

Och nu är det inte så roligt hemma hos oss vill jag lova. Alla runtomkring tycker att hunden ska bort. Hon är obalanserad, vi får stänga undan henne när det kommer folk och vid flera tillfällen har hon nu givit sig på några av de andra hundarna. Kruxet är att hundens husse inte håller med. Vi tycker om hunden som den familjemedlem hon är, men krasst sett klarar hon inte riktigt av alla dessa hundar som bor hos oss.
Så, det här är inget enkelt problem att lösa, och just nu står parterna väldigt långt ifrån varann.
(För den som kan läsa mellan raderna lyser ordet VÄRLDSKRIG. Typ.)
Jättejobbigt, however.
För båda sidor.

ANNONS
Av Maria - Tisdag 4 okt 21:10

... och jag är på gång tillbaka. Till bloggen och bloggandet. Har saknat det men inte riktigt haft kraften.

Nu börjar jag lite smått idag, och kommer att blanda dagsfärskt med det som hänt sedan jag tacklade av senast.

Så mina vänner, lite hit och lite dit. Hoppas ni är med mig igen!


Idag har jag gjort något som inte hör till de dagliga bestyren. Hittade detta på fejjan i morse, och lutade mig mot det. Om det gått bra eller dåligt? Det vet jag inte. Än.


 

Av Maria - Onsdag 28 sept 21:15

... och det fick jag erfara idag.

 

När jag varit ute med vovvarna på sedvanlig morgonpromenad och utfordrat hela flocken tittade jag in till Clara, som skulle upp och jobba. Visste att hennes klocka skulle ringa 06.45 och nu var kl 07.15 men vet också att hon är dödligt morgontrött. "Tjoho Clara - är du vaken?". Hon ligger i sängen och tittar på mig men svarar inte.

Jag går närmare och frågar om hon mår bra. Fortfarande inget svar. Frågar igen, denna gång om hon har känning? Fortfarande inget svar, och nu börjar jag bli orolig. Ser också att hon skakar till med jämna mellanrum. Knäcker snabbt ett paket druvsocker och försöker ge henne, men hon vägrar att ta emot det. Gör iordning blodsockermätaren för att ta ett prov, men hon slår undan den. Springer ner i köket, hämtar mobilen och gör iordning jordgubbssaft. Upp igen, försöker få henne att dricka lite. Hon slår bort även detta och fortsätter skaka. Ringer 112 - otroligt att man kommer ihåg larmnumret när man verkligen behöver det och när man är i sån himla stress - och får besked om att ambulans skickas direkt. Ringer Johnny och berättar vad som  händer.

Sitter med Clara och pratar medan minuterna känns som timmar innan ambulansen kommer.

Helt fruktansvärt. Det tog oss 4 personer för att kunna sätta ett dropp för sockerlösning, så kämpade hon emot.

När hon väl fått i sig lite socker intravenöst, kvicknade hon snabbt till. Och oron släppte. Men hu vilken fruktansvärt otäck upplevelse. 

Vi fick åka ner till sjh och träffa läkaren - eftersom detta var första gången det hände - och efter ett par timmar på jouren fick vi åka hem igen.

Clara bytte för ett par månader sen till ett annat långtidsverkande insulin - Lantus - vilket har stabiliserat hennes blodsocker och gjort att hon ligger bra. Hon har gått ner i HbA1C från 63 till 51 men har också haft en del känningar och låga blodsocker. Nu känner Clara sin kropp så bra så hon har haft stenkoll på detta.

I vanliga fall vaknar hon vid lågt blodsocker, men inte just inatt. Och det höll på att ta en ände med förskräckelse.

 

Nu gick det bra, och vi är en erfarenhet rikare. Och pådyvlade en oro som inte kommer att släppa. Såklart.

Samtidigt så tacksamma för att det är första gången detta händer oss efter nästan 20 år med sjukdomen. Jag vet att det finns både barn och vuxna som lever med detta varje dag. Jag känner mig också otroligt tacksam för att detta - om det nu behövde hända - skedde när hon bodde hemma och inte ensam nere i Örebro.

Vem vet hur det hade slutat...

 

  

Av Maria - Onsdag 21 sept 22:45

... har jag gjort under hösten.

 

Började under tidig vår inse att jag såg väldigt dåligt, och också drabbades - tvärt - av dubbelseende.

Tiden gick och det blev värre, så i maj kontaktade jag läkare som konstaterade att jag såg jättedåligt och hänvisade mig till en optiker. Gick till optikern, som genast skrev remiss till ögonläkare på Ackis.

I början på september fick jag komma dit och kolla och de konstaterade genast att jag hade GRÅ STARR.

Underligt, då jag är för ung för detta men de facto ändå så.

Så fick jag då operationstid för ena ögat, byte av lins. Kan inte minnas när jag var så nervös senast men för mig fanns inget alternativ. Jag såg verkligen nästan ingenting...

Själva operationen var klar på säkert en kvart, jag kom in till sjh vid 08 och var därifrån 0945 och då hade jag försett mig med medikamenter och ögondroppar från apoteket också. 

Jag kan lätt säga att en helt ny värld har öppnat sig. Redan på resan hem såg jag så skarpt som jag inte kan minnas när jag gjorde sist. Ljuskänslig dock, och mörbultad i ögat - men såg helt klart. 

En magisk känsla.

Ögondroppar x 3 i 3 veckor var ordinationen, och återbesök innan det blir dags för nästa  öga.

Det var väl bra så långt, tills jag i lördags tog fel droppar till ögat och i stället hällde i nagellim... Flaskorna var snarlika och limmet stod på fel plats. Efter sköljning av öga, några timmar på akutomottagningen och kontakt med ögon på Ackis fick jag så slutligen åka hem med ytterligare medikamenter.

Räddningen var nog - sa de på sjh - att jag sköljde med vatten direkt. (Så snart droppen landade i ögat förstod jag att det var fel...). Såvitt jag kan se (1) idag, är det ingen skillnad på synen.

Tack till den gode Guden för det.

Och nu har sambon gömt flaskan med nagellim. Långt inne i ett skåp och jag får be snällt om jag behöver ha den. Då plockar han fram den och ställer undan den igen.


  

Av Maria - Onsdag 1 juni 07:30

.... igen.

Och dags för traditionsenligt dikt av Kajenn:


Var glad min själ för vad du har
Nu har du hundra sommardar
Och denna är den första
När solens lopp sin ände tar
Då har du nittionio kvar
Och någon blir den största

 

Ge noga akt på var du står
Imorgon är med ens igår
Det går så fort att vandra
Lägg märke till att vad du får
Är 100 sommardar per år
Imorgon är den andra

  

Av Maria - Söndag 17 april 22:12

Fick denna av en vän häromdagen och den träffade mig precis där den skulle.

Av Maria - Söndag 17 april 22:10

... väntar:

Presentation


Livet på landet

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Gästbok

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Livet på landet med Blogkeen
Följ Livet på landet med Bloglovin'

Vädret hos mig

Buzzador

Klockan är...

Aptus Pro Sport / Orion Pharma

Aptuspet.com

Mera Dog


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se