Så har det varit fullan rulle ännu en vecka (nåja, en halv iaf) med praktik, födelsedagar (ja, jag har faktiskt fyllt år - Hurra! Eller...?), Fias första agilitykursstart, hundträningar, PM-skrivningar och allt annat som ska göras.

En härlig vecka med andra ord.

Sista april brukar vi alltid fira hos oss - var vi än bor - och det blev likadant i år. Några glada (?) själar som kom och firade min födelsedag och valborgsmässoafton i en härlig sammanslagning. Vi hade passat på att dra ihop allsköns bråte (urrivna väggar, lister, ris & annat som vi inte behöver längre) till en härlig kase mitt på gärdet, och tände på vid 20-tiden - och jisses vad det brann! Vi var 15 skönsjungande människor från landet som sjöng in våren så det ekade i skogarna (ånej, det där var inte riktig sanning... en och annan kanske skrålade lite, men inte var det nån skönsjungande skara, kan jag lova;-)

Lyckligtvis var vädergudarna på vår sida - jag har väldans respekt för eldar - för innan de sista gästerna åkt och vi hade hoppat i lådan började det regna...

Titta bara vilken goding! Och vilka lurar! Det var ju inte konstigt att vi föll pladask för denna Guds gåva till människan;-)

Ässi knappt 5 månader gammal och redan Världens Bästa!

Japp, då har det varit lkl & hkl spårtävling på klubben. Uppe med tuppen, Johnny för att tävla och jag för att jobba i köket på klubben. Lkl hundarna började på appellplanen, platsliggning, lydnad och budföring. Sen ut i skogen efter lunch. Och hkl hundarna vice versa.

Det började så bra, med 276,75 p på lydnaden - Ässi gjorde verkligen en kanonlydnad! Och trots kalabalik på platsliggningen (4 hundar gick upp) med hundar som skulle bråka och hussar och mattar som skrek så låg hon kvar! Och budföringen 9,5-9,5 (full fart rakt in i husse;-). Solen sken & alla var glada och förväntansfulla - så här långt.

Efter lunch bar det sen av ut i skogen - där 5 av 9 hundar bröt på spåret! Och av dem så var Ässi en... Jättetrist, 10:a på upptaget men sen var det över. Hon gick över två pinnar som Johnny plockade, men efter att ha varit ute - och till synes spårat, med bra drag i linan dessutom - mycket längre tid än hon brukar behöva, selade Johnny av och beslutade sig för att bryta. Och när han kommer tillbaka så är han alltså inte ensam om det...

Jobbigt blir det också när man kör lydnad & budföring (i detta fall) först, som dessutom går bra och sen funkar inte spåret...

Jättetråkigt, men shit happens, kan jag tycka. Jisses, vi har haft motorväg genom alla tävlingar med Ässi, så det kan väl nästan vara dags för ett krokben vid det här laget? Fast besviken blir man ju iaf... Men det är bara att ta nya tag och komma igen!

Ässi själv är som vanligt oberörd efter en heldags tävling, helt otroligt. Att gå och dra nåt gammalt över sig, det är inte hennes grej! Eller?

Idag var vi iväg och hälsade på Edwin (som står på Siikavaara Ranch den här månaden), och det var ett glatt återseende. Jag slogs av hur vacker han verkligen är, vår vita Prins. Och hur mycket HÄST han verkligen är, trots att han enligt måtten faktiskt bara är en ponny. Mycket häst med mycket nerver. Och vacker. Madde red honom först, och han går fantastiskt bra för henne. Sen hade Madde lite träning med Sofia, och han gick riktigt bra då också. Kul att se. Sen pysslade vi om honom lite och sa till honom att vi kommer snart tillbaka, innan vi åkte hem. Vi vet ju att han är i goda händer!

Tog lite kort på djuren på Siikavaara; kommer här:

Ikväll har tjejerna och jag varit och hälsat på en gammal kompis som hörde av sig och berättade att hon skaffat en hundvalp - en Cane corso. Bums var jag inne och googlade - hade aldrig hört namnet på den hundrasen tidigare - och läste allt som gick att läsa. Och igår var vi alltså dit och tittade på lilla Champis som hon heter. En fantastisk go hund, som verkligen har kommit till rätt familj som kommer att ta hand om henne på bästa sätt.

Runt nio veckor gammal, kissar inne, biter på allt och sover bara när hon har lust... ett heltidsjobb m a o - och jag saknar det inte! Men urgulligt när man får hälsa på och gosa en stund och sen åka hem till sina egna som är stora och har slutat kissa inne för länge sen;-)

...och dags att fylla poolen.

Idag har det varit avtäckning av poolen, storrengöring, chockklorering och påfyllning av vatten (och allt annat som man gör), och det måste väl betyda att det är vår på riktigt?

Själv har jag krattat en stund - och tänk att det blir aldrig roligare ju längre man väntar...
Men 19 grader varmt och vitsippor i backen måste väl betyda att våren är här - på riktigt den här gången?

Vilken härlig dag!

Idag har jag varit iväg till sjh och fått mina 10 getingstick i armen som jag får var 6-8 vecka. Allergivaccination kallas det. Om man har uppvisat en allvarlig allergireaktion (behöver inte vara just på geting, kan vara andra grejer också) så kan man tydligen bli erbjuden en sådan här behandling under en massa förutsättningar. Men den är omfattande.

I mitt fall utlöstes det av ett 15-tal jordgetingstick på en hundpromenad i shorts och linne för 2 somrar sen. Inget att rekommendera, med andra ord. Så nu får jag gå i 3-5 år och få en injektion med getingstick i armen varannan månad. Sen får vi hoppas att det hjälper!

När jag sen kom hem tog jag mig i kragen och planterade alla mina pelargonsticklingar - Mårbacka - så nu är det gjort.

Tänk att jag alltid tyckt att pelargoner och lupiner och orkideér varit "tantblommor" - och helt plötsligt har jag börjat tycka att de är jättefina, undrar just vad det kan bero på;-)?

Ja, då har Sofia tagit sin premiärtur på våran nya vikarierande kelgris Huragan. Å jisses vilken häst... Jag menar vilken lugn och stabil kille jämfört med vår vita Prins Eddie... Jag och Fia följde med till fots på en hästpromenad så stannade vi till vid en äng så Sofia kunde rida runt lite och känna sig för. Hon säger att han är mjuk och fin - men att hon måste jobba med drivning hela tiden, och det är hon inte riktigt van med. Men hon är jättenöjd! På Eddie kan man varken bromsa eller gasa, om ni förstår;-)

Pratade med Madde ikväll, och hon förstod Sofia nu när hon ridit Eddie själv, att Sofia inte gärna ville rida ut på honom då han är spänd som en fiolsträng hela tiden, går på tå och hispar upp sig för allt.

Jag har tänkt tidigare, att om Eddie varit en hund, då hade han varit en malle - allt händer i 140 och man har aldrig en aning om vad som händer i nästa sekund;-) samtidigt som han är världens goaste och ibland - precis som en malle - har alldeles för mycket hjärna för att det ska vara nyttigt för honom och båda är många gånger för smarta för sitt eget bästa...

Sätter in en bild på Huragan och Sofia efter ridturen! Vilka godingar!