Första advent i dag, i duggregn och dis och plusgrader. Var är all den snö som kom i början på veckan?

Men vi har tänt det första ljuset idag, och har också haft glöggfika på längden och tvären i alla olika konstellationer under helgen.

Kaffe och Gotländsk Saffranspannkaka med jordgubbssylt och grädde... Och så glöggen, förstås!

Årets favoriter bland glöggen så här långt är Dufvenkrooks Hjortronglögg - helt suverän - och så Kiviks Päronglögg med smak av Ingefära och Citron. Prova om ni inte gjort det - det är vanlig glögg, dvs så gott som alkoholfri. Och goooood!

Och så pepparkakor med ädelost eller gorgonzola till...

Mums!

... lämnade vår älskade dobermann Clipper oss och jordelivet.

Det är lika svårt varje gång att mista en älskad vän och familjemedlem, det finns inte ord som kan beskriva den smärtan.

Vi saknar dig oerhört och tänker ofta på dig, och du kommer alltid att ha en speciell plats i våra hjärtan.

Hoppas du har det riktigt bra i hundhimlen...

Stackars understimulerade hund. Det enda hon får roa sig med nuförtiden är att leta möss i stallet... Eller pulsa i snön.

I morse var det musjakt i hästarnas täckeslåda, som hon initiativrikt öppnar själv och släpar ur alla täcken - och sen lämnar hon åt mig att röja.

Tack för det. Å ingen mus blev det idag. Bättre lycka nästa gång. Eller?

Vem behöver ha en katt med en allsidig malle i huset?

Idag - när snöstormen har bedarrat och det känns som vår i luften :) - har vi tjuvstartat advent... egentligen mot mina principer, men jag kände verkligen att jag ville ha lite stämning innan snön försvinner helt...

Visst är det härligt att få plocka fram stjärnor & ljusstakar i mörkret (även om jag såklart tycker det är precis lika härligt att få plocka undan dem när ljuset kommer tillbaka i januari;-)

Advent i köket:

Advent i TV-rum:

Advent i hallen:

Stämningsfullt och härligt.

Hittar en massa nostalgimusik när jag toksurfar på YouTube...

Dr Hook - A little bit more...

Coldplay - Viva La Vida

Prick 5 minuter innan upplösningen av Prison Break igårkväll gick strömmen alldeles totalt och det blev svart som i en säck, både i huset och i hela byn.

Sen har vi varit utan ström - och tillika vatten, och som grädde på moset gick såklart batteriet till mobilen också slut, hahaha... - fram till kl 13 idag. Och det är långt kan jag säga. Man har inte så svårt att hålla sig för skratt, kan jag också säga;-) Speciellt när man missar slutet på Prison Break.

Berättade jag att det första - nästan - jag gjorde var att dra ur sladden till hårddisken & alla andra tekniska attiraljer? Det blev ju lite kostsamt sist om ni minns, en stund iaf, för Vattenfall tog faktiskt sitt ansvar och betalade för våra utlägg & reparationer...
Men så kom då strömmen äntligen åter vid 13 idag och jag fick äntligen min första kopp kaffe för dagen och en dusch. Sen var man som en ny människa igen!

Men säg den lycka som varar. Kl 16 var det dags igen, kolsvart överallt. Nästan precis när det var dags att börja med middagen. Istället fick det bli snabbmat från centrum som sambon köpte med sig på hemväg från jobbet.

Så kom strömmen igen vid 19, och nu är klockan 20.10 och den har hunnit släckts två gånger under den tiden.

Nu håller vi tummarna för att den stannar en stund. Ja, strömmen alltså.

Och gör den inte det så överlever vi nog det också... Trots att vi är så himla bortskämda med att ta allt för givet, strömmen i våra ledningar, vattnet i våra kranar och morgontidningen i våra brevlådor (som vi inte heller fått på två dagar, vilket är helt förståeligt med det väder som varit).

Nu ska jag fixa en termos kaffe, så vi har tills ikväll, ifallanatt...

Idag fyller min pappa år - en himla många år, dessutom;) - och vi var bjudna dit på middag och tårtkalas ikväll. Mina föräldrar bor ca 3 mil härifrån, så jag tänkte att det ska vi väl klara, trots vädret.

Men när jag så tog hundarna och skulle promenera de 750 m vi har ner till stora vägen & postlådorna (ever heard of lantbrevbäring?) för att hämta posten så visade det sig inte vara nån enkel match... Efter ca 500 m fick jag ge upp. Då vi bor i ett öppet landskap hade vägen drivit igen så snövallarna som låg över vägen bitvis gick upp över låren på mig... Jag har nog aldrig varit med om nåt liknande - man skulle verkligen kunna uttrycka det som sjukt mycket snö! Lilla Fia fick simma i snön, så hon hade det tuffast av oss allihopa.

Ässi vill ju fortfarande busa med pinnar och hoppa i snödrivor och springa på snöfyllda gärden - hon tycker bara det är kul. Men så har hon ju förhållandevis rätt långa spiror också, vilket underlättar...

Så vi fick vackert vända hemåt - postlösa - och ringa till farmor som bor nere i centrum och kolla så att tjejerna kunde gå dit efter skolan idag, för om jag känner dem rätt har de väl bara jumpadojjor på sig i vanlig ordning, och då är det ju ingen höjdare att pulsa i 70 cm snö... Och att ta ut bilen på den här vägen är ju inte till att tänka på - trots att vi har en bil för vintervägar. Men nånstans går gränsen även för vad den förmår ;)

Så här ser det ut hos oss idag:

Så pappa - ha en riktigt bra födelsedag - vi kommer en annan dag & grattar, för idag är vi mer insnöade än vanligt här ;)